Sov dåligt både inatt och igår natt. Men det beror nog inte på sprayen. Har sådana här nätter ibland. Blir dödstrött på jobbet, men lyckas ändå sova in timmarna nästa lediga dag. Vet inte vad det beror på att det blir såhär... Men men... Bara atat bita i det sura äpplet och gå o jobba. Har fyllt i, förhoppningsvis mitt sista kassakort, nu på morgonen.
Känner faktiskt inte av sprayen så märkbart mycket nu, peppar, peppar. Huvudvärken är inte lika hemsk som den var i början. Eller så är det bara jag som börjar vänja mig. Kommer så väl igåg när vi var igång förra gången och jag hade såna hemska svettningar när jag skulle köra med körskolan. Och min körning varierade från dag till dag. Min snälla och omtänksamma körlärare R frågade mig om jag ville berätta. Berätta vadå?, sa jag. Ja, men jag märker juh att det är något som händer. (Detta var i slutet på mitt körkort och vi hade kört ihop i ett halvår) Så jag berättade och han förstod. Och sa sen att det kändes skönt att veta varför jag var som jag var. "Inge mer poppande av känslosamma ballader i bilen med dina hormoner nu då" sa han. Det tyckte jag var roligt... :)
Jag tänker på honom ibland. Min körlärare R. Jag drömmer om att en dag få gå tillbaka till körskolan och visa upp min stora mage o säga "titta, det funkade andra gången iaf" För R var inte bara min körlärare i flera månader. Han blev som en vän. För humöret speglade bilkörningen , så den som kände mig bäst under den perioden var juh han.

Ps. drömde om en lärare jag hade på gymnasiet  häromdagen. D.L heter han. Har två barn nu, och fru. Och fortfarande lika snygg. Googlade honom och fick fram massor. Han har en mycket hög utbildning idag och framkommit i många lokala tidningar. Hur kunde jag glömma honom. D.s