Igår gich det riktigt fort att spruta. Hoppas jag kan vara lika duktig idag. Ringde Vårdcentralen idag och fick tid för blodprov på torsdag. 14.15 ska jag vara där. Blir nervös när jag tänker på det. Tänk om det inte ser ut som det borde. Iaf, ska ringa på fredag e.m sen o höra hur det såg ut. Hoppas vi får komma in på ÄP snart. Jag får väl skicka ett sms den morgonen att jag kräkts hela natten eller nåt. Då har jag några dagar på mig att vara hemma o vara "sjuk" oxå, för man är rätt så mör efteråt vill jag lova. Då är SATC boxen guld värd. Och gubben min oxå som får göra all mat o springa ärenden åt sin ägglösa fru. Förra gången fick jag ut 12 ägg. Och bara ett till frysen. Kan juh säga att jag skulle bli mer nöjd denna gången om jag tex "bara" får ut 5 ägg och 4 till frysen. För jag tror inte pressen blir så hård då.... För det ägget vi hade i frysen klarade inte upptiningen. Och det beskedet var nästan värre än minuset förra gången.
Hmm... Tisdag idag. Är dte något bra på tv, eller ska jag åka o simma efter att jag sprutat? Jag tror jag jag simmar. Ja, då var det bestämmt. :)




Det sitter ett A4 på vårat jobb. En text skriven av Emily Pearl Kingsley som jag bara måste kopiera in... Den är mycket tänkvärd o handlar om barn med speciella behov.


När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester - till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.

Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg. Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland!"

"HOLLAND?" säger du. "Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien."
Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.

Det är viktigt att förstå, att du inte har kommit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.

Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite långsammare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt.

Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: "Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det."

Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att kunna njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda.